Hagastaden ArtiklarLife science › Gatunamnen i Hagastaden berättar platsens historia

Staffan Nyström, ordförande i Stadsbyggnadsnämndens namnberedning i Stockholm. Foto: Gitta WilénStaffan Nyström, ordförande i Stadsbyggnadsnämndens namnberedning i Stockholm. Foto: Gitta Wilén

Kvarteret Molekylen, Sonja Kovalevskys gata och Norra Stationsparken. Det är några nyligen döpta platser inom Hagastaden. Namnen kommer att berätta vår historia i framtiden.

– Idag namnger vi Hagastaden med en life science-profil. På samma sätt berättade bronsåldersmänniskorna om sina platser, med de namn som de gav sin värld. Det säger Staffan Nyström, professor i nordiska språk och ordförande i Stadsbyggnadsnämndens namnberedning i Stockholm.

Stadsbyggnadsnämndens namnberedning är rådgivande vid namnsättningen av kvarter, gator, torg och parker. De bereder namnfrågor och ger förslag på namn när staden bygger nya områden.

– Vi kommer in i arbetet så snart som det finns en detaljplan. Ju tidigare desto bättre, konstaterar Staffan Nyström.

Område
Hagastaden, som binder samman Solna och Norra Stationsområdet i Stockholm, är ett inofficiellt områdesnamn av samma typ som till exempel Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad.

– Områden som de här har inga officiellt fastställda gränser men namnen fungerar ändå som orienteringspunkter, menar han.

Kvarter
Hagastadens kvarter kommer att få sina namn inom vissa kategorier. Ett exempel är universitet och universitetsorter såsom Bologna, Cambridge och Harvard. Ett annat är materiens byggstenar, med namn som Genen och Fraktalen.

– Kategorierna ska matcha uppdraget med att sätta Hagastaden på kartan som ett område med fokus på vetenskap, life science och internationellt forskarutbyte, berättar Staffan Nyström.

Gator
Gatorna inom Hagastaden kommer att bli namngivna efter kvinnliga föregångare inom utbildning, vetenskap, forskning samt hälso- och sjukvård.

Några av dessa kvinnor är matematikern och författaren Sonja Kovalevsky, fysikern Lisa Meitner, läkaren och psykoanalytikern Lisa Tamm samt Sveriges första kvinnliga medicine doktor, läkaren och patologen Anna Stecksén.

Gatunamn Hagastaden

Klicka för stor kartbild

Befintliga gator förlängs
De nya namnen i Hagastaden är satta för att spegla områdets life science-profil, men de befintliga gatorna, som förlängs in i området, behåller samma namn i sin nya sträckning. Det gäller Dalagatan, Gävlegatan, Hälsingegatan och Torsgatan. Om en gata blir längre, behåller den sitt namn, även om den på samma sätt som de andra nya gatunamnen är med och skapar en ny årsring i stadens historia.

– Jag har arbetat med namn i hela mitt vuxna liv. Varje namn är som en frusen berättelse. Det är känslor och minnen i ett litet uttryck. Namn på platser från järnåldern och bronsåldern är ett material som ger oss en möjlighet att tolka och förstå äldre tiders samhälle. Ibland kan det vara som att lösa en rebus, menar Staffan Nyström.

Namngivningen av stadens gator, parker och torg består både av politiska beslut i samband med nya detaljplaner och av förslag. Förslagen skickas till Stadsbyggnadsnämndens namnberedning från privatpersoner, politiska organisationer, författarsällskap, fanklubbar med flera.

– Vi diarieför och svarar på samtliga inskickade förslag. Det kan även vara förslag på en ändring av ett gatunamn som upplevs skapa problem för att det är för svårt att stava, uttala eller minnas, berättar han.

– Men ett namn är ett immateriellt kulturarv och det ändrar man inte på hur som helst. Det måste föreligga starka skäl och ett namnbyte kostar mycket pengar. Skyltar ska bytas, kartor måste ritas om, databaser uppdateras och så vidare.

Lätt att hitta rätt
Det som krävs för att en person överhuvudtaget ska få en gata uppkallad efter sig i Stockholms kommun är att den är avliden. Det som gäller för föreslagna gatunamn är också att de ska vara lätta att skriva, lätta att uppfatta och inte för mycket likna något annat namn.

– Det ska vara så enkelt som möjligt för ambulans, polis, taxi och annan yrkestrafik och för privatpersoner att hitta till rätt gata i staden, anser Staffan Nyström.

 

Vilka är Namnberedningen?
Namnberedningen består av 10 ledamöter. Det är personer med sakkunskaper om historia, om språk och om Stockholm, samt två politiskt tillsatta. De har en beredande, stödjande och samordnande funktion. De ser bland annat till att inte samma namn föreslås på flera ställen i staden som redan har närmare 5000 gatunamn.

Kvinnliga eller manliga namn?
År 2003 gjorde Staffan Nyström en undersökning i Stockholms kommun. Då var förhållandet manliga–kvinnliga gatunamn ungefär 90–10. Det fanns då drygt 400 manliga gatunamn (som Olof Palmes Gata), men bara 40 kvinnliga (som Astrid Lindgrens Terrass). Missförhållandet startade en diskussion som resulterade i ett medvetet arbete med att utjämna snedfördelningen.

– Det kommer att ta lång tid men sedan millennieskiftet har vi föreslagit fler kvinnliga än manliga namn, ungefär 60 mot 40 procent, berättar Staffan Nyström.

Stockholms gatunamn
Boken Stockholms gatunamn beskriver bakgrunden till namnen på alla gator och torg samt stadsdelarna i Stockholms kommun.

Läs mer
Här är namnen på Hagastadens gator och torg – Stockholms stad
Namn på gator i Hagastaden klara – Solna stad

Text: Gitta Wilén