Hagastaden ArtiklarLife science › Framtidens bränsle utvecklas i Hagastaden

I laboratoriet forskas det på genmodifierade cyanobakterier som producerar butanol. Foto: Gitta WilénI laboratoriet forskas det på genmodifierade cyanobakterier som producerar butanol. Foto: Gitta Wilén

I maj flyttade Paul Hudson med sitt forskarteam till Science for Life Laboratory, SciLifeLab, i Hagastaden. Vetenskapscentret är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet med en anläggning belägen på Karolinska Institutets Campus Solna. Det som har funnits på plats hittills är medicinsk forskning. Nu tillförs miljö- och hållbarhetsforskning.

Paul Hudson. Foto: Gitta Wilen.

Paul Hudson, forskare på SciLifeLab i Hagastaden. Foto: Gitta Wilén.

Paul Hudson forskar på genmodifierade cyanobakterier, som vi kallar blågröna alger, och deras förmåga att producera butanol. Det är ett drivmedel som till exempel kan användas istället för bensin utan att motorerna behöver modifieras eller byggas om.

– Nyligen gjorda studier visar att algbaserade drivmedel ger hälften mängd koldioxidfotavtryck mot bensin. Genom att använda butanol tror vi att miljöpåverkan därmed kommer att kunna reduceras med 50 procent.

Produktionen sker inte naturligt i de alger som finns i våra hav. Genom att byta ut gener i algens DNA, kan forskarna få algens enzymer att förvandla koldioxid till butanol. Den genmodifierade algen skulle inte klara sig i vilt tillstånd eftersom den blir svagare än den vanligare blågröna algen, när den använder merparten av sin energi till produktion istället för att växa och bli stark.

– Då får vi en alg som lever på soljus, saltvatten och koldioxid, men som inte växer, utan producerar butanol istället.

Avancerad teknik och stora databaser
Projektet som Paul Hudson är gruppledare för går under namnet Formas Center for Metabolic Engineering. När de flyttade in i SciLifeLab, fick de tillgång till den etablerade infrastruktur med avancerad teknik som delas gemensamt av de forskare som har sin arbetsplats där.

– För att hitta rätt behöver vi kolla på miljontals gener och det får vi tillgång till via SciLifeLab och den gemensamma gensekvenseringsutrustningen och gendatabasen.

Det är tillgången till stora databaser med forskningsdata som är framtiden, menar han. Efter sin doktorsexamen i kemiteknik vid University of California, Berkeley och något år för att resa runt i världen, sökte sig Paul Hudson så småningom till Sverige.

– Inom mitt område, tillämpad bioteknik, är professor Mathias Uhlén ett respekterat och internationellt namn. Jag tog kontakt med honom och det resulterade i att jag kom hit till KTH. Sverige har bra stöd för forskning och det finns många smarta människor på nära avstånd. Min forskningsgrupp har samarbete med bland annat Stockholms universitet och Chalmers i Göteborg.

Samarbete är viktigt
SciLifeLab har seminarier där de bjuder in kända professorer från hela världen. Forum där forskare kan berätta om sina arbeten och dela kunskap.

– Modern vetenskap kräver resurser och samarbeten både nationellt och internationellt, konstaterar Paul Hudson.

Han tror att det kommer att dröja upp till tio år innan vi kan få se en praktisk tillämpning av alger som butanolproducenter i en större skala.

– Grundforskning tar tid och måste få göra det, men det som driver mig är att jag vill bidra med forskning för en hållbar utveckling, säger Paul Hudson.

Text: Gitta Wilén

Ett längre reportage om Paul Hudson och butanolforskning finns att läsa i Kemivärlden Biotech Kemisk Tidskrift.