Hagastaden ArtiklarArkitektur och konst › Vårdmiljön påverkar oss – konsten är en del av den

Annika Wik har ställt frågor om människors upplevelser av konsten i vården. Foto: Uno Yang Guowei.Annika Wik har ställt frågor om människors upplevelser av konsten i vården. Foto: Uno Yang Guowei.

Rum har olika funktioner. De bilder och föremål som vi hänger på väggarna och ställer i in i våra bostäder ger oss en känsla av hem. Ett besök på ett galleri skiljer sig från en vistelse på ett sjukhus. Vi behöver grundläggande kunskaper om vilka behov vi har av tröst, förströelse, lugn, stimulans och igenkänning i den situation som vi befinner oss i när vi vistas i en vårdmiljö.

I juni publicerades en förstudie som har initierats av Stockholms läns landstings kulturförvaltning, med namnet Konsten att vara specifik – om konsten i vården. Den har genomförts av fil. dr. Annika Wik, som i studien fokuserar på hur människor upplever konstnärligt gestaltade vårdmiljöer.

Annika Wik har på uppdrag av konstenheten, besökt en rad sjukhusmiljöer som fyller olika funktioner i vården. Hon har pratat med och intervjuat besökare, patienter och vårdpersonal i bland annat sjukhusentréer, på en minnesmottagning, en talklinik, en psykiatrisk avdelning, en vuxenakut och en röntgenavdelning.

– Vi har genomfört långt över etthundra samtal. I några miljöer kunde vi närma oss människor fritt, men med respekt för situationen. För att intervjua patienter inne på avdelningarna krävdes förstås tillstånd. Vårdpersonalen delgav generöst sina upplevelser trots hög arbetsbelastning, berättar hon.

Viktigt vad vi upplever
I historien finns en tradition att se på konsten som objekt som placeras i den offentliga miljön som utsmyckning.

– Genom att ställa frågor om upplevelsen av rummet kunde samtalen leda vidare till givande konversationer om människors upplevelser av konsten, menar Annika Wik.

Vi är alla någon gång i livet besökare, patient eller anhörig, några av oss är även personal på sjukhus. Oavsett vilket är upplevelsen av miljön viktig för hur vi upplever oss mottagna och behandlade, konstaterar hon.

Många av samtalen vittnar om att vita tomma väggar med skrapmärken på förmedlar en känsla av att inte vara omhändertagen. Det gäller också för känslan av att vara uppskattad som personal. Därför är den konstnärliga gestaltningen en mycket viktig del av sjukhusmiljön, ”annars signalerar den enbart vårdapparat”, citerar Annika Wik från ett samtal.

Det är även viktigt att de som är experter på sjukhusmiljöer; byggherrar, vårdpersonal, projektledare och konstnärer, samarbetar tidigt i projekten, så att de tillsammans kan ta fram miljöer som har de funktioner som de är avsedda för.

– Idag har många haft ett rikt liv med resor och museibesök, vi är vana att ta till oss ett berättande i bild. Det betyder i sin tur nya möjligheter för konsten och dess betydelser. Vi behöver fördjupad kunskap om hur vi känner oss i en miljö och hur den påverkar oss i livets olika situationer. Ett skogsmotiv kan för vissa ge en känsla av ro, medan det för en paranoid eller deprimerad patient kan upplevas som en hotfull eller ensam plats som förstärker känslan av utsatthet. Det är inte självklart att naturmotiv per definition är det bästa för alla. Konstnärlig gestaltning innebär plats- och situationsspecificitet, säger Annika Wik.

Arbetet med installationerna är på gång
På Nya Karolinska Solna i Hagastaden är nu arbetet igång med att installera den konst som ska integreras med byggnaden, såsom glaspartier och installationer i sjukhusets offentliga miljöer. Det är främst entréer, förbindelsepartier och ljusgårdar men även i vårdnära miljöer som till exempel förlossningen.

– Vår tanke är att konsten ska komma så många som möjligt tillgodo. Arbetet med den konstnärliga gestaltningen har genomförts i samråd med företrädare för sjukhuset. Den förstudie som har gjorts på uppdrag av Stockholms läns landsting, gör det möjligt för oss att hitta ett arbetssätt som fungerar för verksamheten, berättar Martin West, projektledare och samordnare för konstverksamheten på Stockholms läns landsting.

En viktig princip för det nya sjukhuset är att smitta inte ska spridas till rummet där patienten vårdas. Med hjälp av digital konst på en tv-skärm i varje rum kan de höga kraven på hygien uppfyllas.

– Just nu tittar vi på en spännande lösning för hur konsten kan ingå i sjukhusets tekniska plattform med videokonst och annan rörlig bild, berättar Martin West.

Ladda ner och läs: Konsten att vara specifik – om konst i vårdmiljö

 

Fakta: En procent av Nya Karolinska Solnas budget går till konst för de publika och administrativa ytorna, medan vårdnära utrymmen har tilldelats två procent av budgeten. Det ger totalt 118 miljoner kronor till arbetet med det konstnärliga gestaltningsuppdraget och till konstinköp.

Text: Gitta Wilén